I många länder står hälso- och sjukvårdsorganisationerna inför stora utmaningar på grund av problem i de nuvarande hälso- och sjukvårdssystemen. Ett exempel är Finland där det finns stora problem i helhetshanteringen av patientflöden, vilket är särskilt märkbart i akutsammanhang. Enligt statistik från det finska Institutet för hälsa och välfärd (THL) har akutbesök inom primär-och sekundärvården ökat med 10,1 procent och samtidigt har antalet långtidspatienter vid hälsocentralerna ökat med över 21 procent under åren 2019–2021. Problemen gäller horisontellt för hela vårdkedjan, från tillgång till primärvård till att hitta platser för fortsatt vård.
I Finland försöker man lösa problemen genom reglering. I enlighet med den finska regeringens proposition skärps vårdgarantin, först till 14 dygn i september i år och till sju dygn i slutet av år 2024. Tillgången till primärvård har en central roll i att lösa utmaningarna med hantering av akutbesök, men för att lösa dessa belastningsproblem är det också viktigt att trygga den fortsatta vården av patienter.
Spara med bättre planering och en effektivare operativ verksamhet
Att reparera hälso- och sjukvårdssystemet som helhet kräver samarbete och strukturellt utvecklingsarbete över hela vårdkedjor och tvärs organisatoriska funktioner. För att hålla igång systemet krävs även förbättrad produktivitet och effektivare arbete vid de operativa enheterna. Vårdorganisationerna brottas också med ett uppenbart finansieringsunderskott. En utväg är att effektivisera resursanvändningen och förbättra produktiviteten då här finns stora utvecklingspotentialer. Det går att effektivisera verksamheten och förbättra produktiviteten med hjälp av lösningar som redan testats och använts i praktiken. Finansieringen behöver därmed inte riktas enbart till nya innovationsprojekt som ofta har osäkra potentiella fördelar eller förverkligas först om flera år.
Genom att optimera användningen av nuvarande resurser kan olika enheter bättre utnyttja tjänsteproduktionens tillgångar. När man ökar produktionskapaciteten direkt i patientarbetet kan hälso- och sjukvårdsenheter leverera mer tjänster, minska driftskostnader och förbättra patienternas upplevda vårdkvalitet. Att utnyttja produktionskapaciteten effektivare har en direkt påverkan på väntetider för vård och stödjer även genomförandet av de ändringar som lagändringen förutsätter. För att nå förbättringar i produktivitet behöver enheterna planera och genomföra sin verksamhet med fokus på kvalitet och effektivitet.
Optimera produktionskapaciteten
Genom att optimera användningen av mottagningsrum och mottagningsresurser med hjälp av planeringsverktyg som utnyttjar artificiell intelligens och algoritmer kan mottagningsenheter öka nyttjandet av befintliga resurser med upp till 30 %. Bättre produktivitet ger snabbare tillgång till vård och gör det möjligt att hantera fler patientbesök med existerande resurser. Samtidigt automatiseras också planeringsarbetet, vilket minskar behovet av manuell planering för den operativa verksamheten.
Centraliserad och effektiv hantering av lokaler och patientflöden
En centraliserad hantering av produktionslokaler och en effektiv styrning av patientflöden skapar transparens i resursernas användning och synliggör flaskhalsar. Det gör det lättare att lansera riktade förbättringsinvesteringar. Samtidigt kan organisationen skapa enhetliga verksamhetsmodeller och snabbare etablera bästa praxis. Personalens arbetstid går inte till spillo och man slipper onödigt arbete, vilket ger mer tid att fokusera på fler patienter.
Effektivt genomförande av patientbesök
En effektiv och välplanerad operativ mottagningsverksamhet förutsätter också ett effektivt genomförande av patientbesöken. Hanteringen av patientflöden kan effektiviseras genom att:
- minska antalet uteblivna besök (no-shows) med hjälp av riktade och patientspecifika påminnelser samt mobiltjänster som stöder patientkommunikationen i hela besökskedjan.
- förbättra hanteringen av enhetens operativa lägesbild med hjälp av aktuell statusinformation och dagsprognoser för efterfrågan. Förbättra verksamhetsstyrningen med fler integrerade informationskällor som sammanställer tillförlitlig information direkt till personalen.
- förkorta ledtider med en effektivare verksamhetsmodell och verktyg som stöder den. Väntetiderna för tillgång till vård och diagnostiktjänster förkortas och man skapar kännedom om patientens situation under besöket. Enhetliga sätt att mäta verksamheten stödjer utveckling och ledarskap.
Lösningar som nämns i dessa exempel används redan inom flera vårdorganisationer. Genom att utvidga lösningarna är det möjligt att uppnå besparingar på hundratals miljoner kronor med en mycket låg investering. Du behöver inte titta långt för att hitta en pålitlig partner för detta – Axel Health är Nordens ledande företag för patientflödeshantering och planering av produktionsresurser inom hälso- och sjukvården.
Det finns ingen patentlösning för att öka hälso- och sjukvårdens effektivitet, utan lösningen är en kombination av många beprövade metoder. En bredare spridning av effektiva lösningar som redan används och visat sig framgångsrika bör ligga överst på listan över IT-investeringar. Patientdatasystem och administrativa informationssystem kan inte längre på egen hand öka effektiviteten i tillräcklig grad.
Att ha i åtanke när du funderar på lösningsalternativ:
- Stora investeringar i t.ex. patientdatasystem eller nya innovationer effektiviserar inte per automatik verksamheten, vare sig på kort eller medellång sikt. Att utöka användandet av redan beprövade lösningar är betydligt snabbare och mer kostnadseffektivt.
- Effektiva lösningar för hela vårdorganisationen medför snabba resultat när de införs, och de gör det möjligt att säkra nya verksamhetssätt i hela organisationen.
- För att effektivisera användningen av resurser krävs förändringsvilja, engagemang för att genomföra förändringar och att avstå från gamla verksamhetssätt – fördelar som inte kan uppnås genom att upprepa gamla beteenden.
- Planeringen av resursanvändning bör centraliseras så att planeringen av produktionslokalernas användning sker med hjälp av ett gemensamt system. Detta möjliggör en optimal användning av resurser över funktionsgränser och ger överblicksdata som samtidigt stödjer delegerat beslutsfattande och organisationens gemensamma prioriteringar.
Intresserad? Ladda ner vår e-guide om digitalisering av patientflödes- och resurshantering.
