Tankemässigt börjar ett patientbesök redan i hemmet när patienten får sin påminnelse eller kallelse från sin mottagning. När patienten väl kommer till en vårdcentral eller ett sjukhus börjar det fysiska patientbesöket. Ofta är det första patienten då möter en självbetjäningsterminal. Design, utveckling, leverans och programmering av sådana enheter är idag rutin för oss på Axel Health. Det var därför jag bestämde mig för att skriva ett kort blogginlägg om de viktigaste ingredienserna vid design och och implementering av en riktigt bra användarupplevelse vid en självbetjäningsterminal. 

Nästan dagligen kan vi i olika medier läsa om misslyckade IT-projekt inom hälso- och sjukvården. Problemet är globalt. Men det är inte alltid leverantörer av mjukvarulösningar som bär skulden; en bidragande orsak kan vara att hälso- och sjukvårdsorganisationen inte alltid vet vad den köper.

I mina tidigare blogginlägg skrev jag om fördelarna med patientflödeshantering när det gäller siffror. I del 1 fokuserade jag på fördelarna med självbetjäning i receptionen och i del 2 diskuterade jag fördelarna utifrån vårdenheternas perspektiv.

En av utmaningarna inom hälsovården har alltid varit organiseringen av diagnostiken och behandlingen av smittsamma sjukdomar vid sjukhus och vårdcentraler. Det är effektivt att koncentrera komplexa hälsovårdsåtgärder som kräver mycket personal och utrustning under samma tak. På grund av detta sätt att organisera vården kan det i väntsalen samtidigt sitta flera människor som lider av en smittsam sjukdom som förkylning – eller corona. I samma väntsal kan en patient utsätta en hel massa andra människor för smitta, trots att en vårdcentral borde vara en plats där man söker bot för sjukdomar och inte tvärtom.

Patientupplevelsen beskriver patientens upplevelse av sitt problem, oavsett om det är frågan om en sjukdom eller en olycka, samt hur hälsovården behandlar det aktuella problemet. Under de senaste tio åren har många organisationer startat och slutfört sina projekt med syfte att förbättra patientupplevelsen.

I mitt tidigare blogginlägg fokuserade jag på fördelarna med automatisering av incheckningen. Denna gång skall jag ta itu med effektiviseringen av vårdarbetet genom att minska på mängden förlorad tid - och behandla matematiken bakom detta.