I mina tidigare blogginlägg skrev jag om fördelarna med patientflödeshantering när det gäller siffror. I del 1 fokuserade jag på fördelarna med självbetjäning i receptionen och i del 2 diskuterade jag fördelarna utifrån vårdenheternas perspektiv.

Patientupplevelsen beskriver patientens upplevelse av sitt problem, oavsett om det är frågan om en sjukdom eller en olycka, samt hur hälsovården behandlar det aktuella problemet. Under de senaste tio åren har många organisationer startat och slutfört sina projekt med syfte att förbättra patientupplevelsen.

I mitt tidigare blogginlägg fokuserade jag på fördelarna med automatisering av incheckningen. Denna gång skall jag ta itu med effektiviseringen av vårdarbetet genom att minska på mängden förlorad tid - och behandla matematiken bakom detta.

Varför skaffar våra kunder Axel? Svaret är uppdelas i två delar - tack vare de mjuka och hårda fördelarna. De sedvanliga mjuka fördelarna inkluderar bland annat förbättring av patientupplevelsen, modernisering av användarupplevelsen och ökning av verksamhetens transparens. Idag skall vi dock inte vara mjukisar, utan dyka in i den hårda världen av siffror, excel-tabeller och kronor.

Efter den tuffa våren då man varit tvungen att stanna hemma så mycket som möjligt och undvika människokontakter har vi alla ett växande behov av att vara i fysisk kontakt med varandra. Under sommarens värmebölja och semestrarna har Finlands nattklubbar, restauranger och stränder fyllts av glada medborgare. För de flesta har sommaren gjort gott mentalt, men för hanteringen av coronapandemin har dessa sammanträden haft negativa följder.

I många hälso- och sjukvårdsorganisationer har patientens självincheckning blivit en del av vardagen. Dess fördelar är onekligen obestridliga. Självincheckning sparar hälso- och sjukvårdsorganisationens resurser då de inte längre behöver vara kopplade till stödfunktioner såsom incheckningsprocessen.