Med patientöverföringar avses situationer där en patient flyttas från en vårdenhet till en annan, till exempel från ett sjukhus till ett annat eller till en vårdplats för eftervård. Dessa överföringar är en väsentlig del av vårdkedjan, och deras framgång har en betydande inverkan på patientsäkerheten och vårdkvaliteten. Även om patientöverföringar kan verka enkla – att bara hitta en ledig plats och ordna transport – är processen i praktiken ofta mycket mer komplex och påfrestande. I den här bloggen går vi igenom vilka utmaningar som kan uppstå vid patientöverföringar och hur Uoma gör överföringarna både smidigare och säkrare.

Lönekostnaderna är en stor utmaning inom hälso- och sjukvården. De utgör en betydande andel av den totala budgeten och kan variera mellan 30–60 procent beroende på område. Bland vårdpersonal, där läkare, sjuksköterskor och terapeuter arbetar, är personalbristen ett påtaglig hinder för att effektivisera kostnader. Men genom att automatisera administrativa uppgifter finns det möjlighet att spara pengar utan att överbelasta personalen.

När vi utforskar kostnadsbesparande strategier inom vården är det avgörande att bekänna den roll som digital teknik spelar för att revolutionera patientvården och operationell effektivitet. Digital omvandling inom vården handlar inte bara om kostnadsreduktion – det handlar om att förbättra patientupplevelsen och göra vårdverksamheten mer effektiv och patientcentrerad.

Digitala dörrdisplayer har blivit allt vanligare i mötesrum under det senaste decenniet. På displayen kan man enkelt se när och för vem rummet är bokat, och det är lätt att göra nya bokningar. Visste du att liknande dörrdisplayer också används inom hälso- och sjukvården, särskilt inom öppenvården? Inom hälso- och sjukvården finns det många fördelar med dörrdisplayer, vilka jag ska titta närmare på nedan:

Patientavgifter kan vara en komplex fråga, oavsett om det gäller en privat eller en offentlig organisation. Dessa avgifter härstammar från olika procedurer, där lagstadgade och regionsspecifika avgifter spelar en roll, och är ofta begränsade till vissa maxgränser. Betalningar kan tas helt från patienten eller täckas av högkostnadsskydd, försäkringsbolag eller andra enheter.

I den moderna vårdsektorn spelar artificiell intelligens (AI) en avgörande roll i att omvandla olika aspekter, allt från kliniska procedurer till hälso- och sjukvård och diagnostik på befolkningsnivå. En av de viktigaste fördelarna med AI är dess förmåga att förbättra administrativ effektivitet. Genom att automatisera rutinmässiga uppgifter frigör AI-teknologier hälso- och sjukvårdspersonal så att de kan fokusera på mer kritiska delar av patientvården.

Den offentliga sjukvården står inför omedelbara finansiella utmaningar. I Sverige har inflationen och stigande räntor till exempel tvingat Karolinska sjukhuset att anpassa sin personalstyrka. Det är dags för alla att se över och sänka sina kostnader, men hur gör man det utan att kompromissa vårdens kvalitet? Och hur kan Axel hjälpa vårdorganisationer att spara pengar?

I Sverige sker digitaliseringen av hälso- och sjukvården i ständigt ökande takt, och hanteringen av patientflöden är ett gemensamt behov bland regionernas prioriteringar. När hälsovårdsorganisationer moderniserar sina kärnsystem kan upphandlingsprocessen för patienthantering verka avskräckande. Vi har satt ihop en kort checklista som förenklar resan, och styr din organisation mot en lösning som inte bara ökar den operativa effektiviteten utan också avsevärt förbättrar patientupplevelsen.

Automatisering och digitalisering medför reella fördelar och förbättringar för akutvårdstjänster. Förutom förbättrad patientupplevelse och optimerade arbetsflöden innebär de även värdefulla besparingar av både tid och resurser. Kan dessa fördelar även bidra till att skapa detaljerade rapporter som ytterligare förbättrar operationell effektivitet?

Automatisering på sjukhusets akutmottagningar medför betydande fördelar för både patienter och vårdpersonal. Dessa fördelar är dock inte begränsade till triage utan automatisering medför förbättringar även i de processer som följer den inledande bedömningen. I detta blogginlägg fortsätter jag mitt tidigare inläggom automatisering av incheckningsprocesserna på akutmottagningar, och här tittar vi mer ingående på hur automatisering kan effektivisera verksamheten och förbättra patientupplevelsen efter triage.

Akutmottagningar på sjukhus är ofta hektiska och kaotiska miljöer där patienter behöver snabb uppmärksamhet för en rad olika medicinska tillstånd. En av de mest kritiska delarna av akutvårdsprocessen är incheckningsprocessen, där patientens information samlas in, deras tillstånd bedöms och vården prioriteras baserat på hur brådskande behovet för vård är. Men incheckningsprocessen kan ta mycket tid, vilket leder till längre väntetider för patienter och ökad arbetsbelastning för sjukhuspersonalen. I detta blogginlägg kommer vi att resonera kring hur automatisering av incheckningsprocessen kan hjälpa akutmottagningar att förbättra både effektiviteten och patientupplevelsen.

I många länder står hälso- och sjukvårdsorganisationerna inför stora utmaningar på grund av problem i de nuvarande hälso- och sjukvårdssystemen. Ett exempel är Finland där det finns stora problem i helhetshanteringen av patientflöden, vilket är särskilt märkbart i akutsammanhang. Enligt statistik från det finska Institutet för hälsa och välfärd (THL) har akutbesök inom primär-och sekundärvården ökat med 10,1 procent och samtidigt har antalet långtidspatienter vid hälsocentralerna ökat med över 21 procent under åren 2019–2021. Problemen gäller horisontellt för hela vårdkedjan, från tillgång till primärvård till att hitta platser för fortsatt vård. 

Vet du vad datorer är bra på? Att räkna ut saker. Vet du vad optimering är? Ett matematiskt problem. 

Produktion av hälso- och sjukvårdstjänster kräver noggrann planering och ju större enhetsstorlekarna blir, desto större planeringsinsatser krävs. Vad krävs då för att producera effektiva sjukvårdstjänster? Enkelt uttryckt måste patienter och personal mötas på samma plats, och den här platsen måste erbjuda den utrustning och det material som krävs, oavsett om de är relaterade till diagnostik, vård eller medicinering.

Tankemässigt börjar ett patientbesök redan i hemmet när patienten får sin påminnelse eller kallelse från sin mottagning. När patienten väl kommer till en vårdcentral eller ett sjukhus börjar det fysiska patientbesöket. Ofta är det första patienten då möter en självbetjäningsterminal. Design, utveckling, leverans och programmering av sådana enheter är idag rutin för oss på Axel Health. Det var därför jag bestämde mig för att skriva ett kort blogginlägg om de viktigaste ingredienserna vid design och och implementering av en riktigt bra användarupplevelse vid en självbetjäningsterminal. 

Nästan dagligen kan vi i olika medier läsa om misslyckade IT-projekt inom hälso- och sjukvården. Problemet är globalt. Men det är inte alltid leverantörer av mjukvarulösningar som bär skulden; en bidragande orsak kan vara att hälso- och sjukvårdsorganisationen inte alltid vet vad den köper.

Arbetsskift.xlsx, årsplan.xls, resursplaneringsexcel, smartexcel... Världen kretsar kring kalkylblad. I så gott som varje organisation görs planering huvudsakligen i detta magiska verktyg. Varför? Låt oss gå noggrannare igenom vad Excel är bra på och när det däremot är på tiden att ge upp med Excel som verktyget för hälsovårdens resurshantering. 

I mina tidigare blogginlägg skrev jag om fördelarna med patientflödeshantering när det gäller siffror. I del 1 fokuserade jag på fördelarna med självbetjäning i receptionen och i del 2 diskuterade jag fördelarna utifrån vårdenheternas perspektiv.

En av utmaningarna inom hälsovården har alltid varit organiseringen av diagnostiken och behandlingen av smittsamma sjukdomar vid sjukhus och vårdcentraler. Det är effektivt att koncentrera komplexa hälsovårdsåtgärder som kräver mycket personal och utrustning under samma tak. På grund av detta sätt att organisera vården kan det i väntsalen samtidigt sitta flera människor som lider av en smittsam sjukdom som förkylning – eller corona. I samma väntsal kan en patient utsätta en hel massa andra människor för smitta, trots att en vårdcentral borde vara en plats där man söker bot för sjukdomar och inte tvärtom.

Patientupplevelsen beskriver patientens upplevelse av sitt problem, oavsett om det är frågan om en sjukdom eller en olycka, samt hur hälsovården behandlar det aktuella problemet. Under de senaste tio åren har många organisationer startat och slutfört sina projekt med syfte att förbättra patientupplevelsen.

I mitt tidigare blogginlägg fokuserade jag på fördelarna med automatisering av incheckningen. Denna gång skall jag ta itu med effektiviseringen av vårdarbetet genom att minska på mängden förlorad tid - och behandla matematiken bakom detta.

Varför skaffar våra kunder Axel? Svaret är uppdelas i två delar - tack vare de mjuka och hårda fördelarna. De sedvanliga mjuka fördelarna inkluderar bland annat förbättring av patientupplevelsen, modernisering av användarupplevelsen och ökning av verksamhetens transparens. Idag skall vi dock inte vara mjukisar, utan dyka in i den hårda världen av siffror, excel-tabeller och kronor.

Efter den tuffa våren då man varit tvungen att stanna hemma så mycket som möjligt och undvika människokontakter har vi alla ett växande behov av att vara i fysisk kontakt med varandra. Under sommarens värmebölja och semestrarna har Finlands nattklubbar, restauranger och stränder fyllts av glada medborgare. För de flesta har sommaren gjort gott mentalt, men för hanteringen av coronapandemin har dessa sammanträden haft negativa följder.

I många hälso- och sjukvårdsorganisationer har patientens självincheckning blivit en del av vardagen. Dess fördelar är onekligen obestridliga. Självincheckning sparar hälso- och sjukvårdsorganisationens resurser då de inte längre behöver vara kopplade till stödfunktioner såsom incheckningsprocessen.

Affärsprocesser drivs flitigt med Excel runt om i världen. Det klassiska programmet lämpar sig för mycket, men den kan också bli ett extremt arbetsamt verktyg – senast när företaget växer.

Den kristalliserade idén med digitala automatiserings- och självbetjäningslösningar är att underlätta människors arbetsbelastning, minska rutinuppgifter och fokusera personalens resurser på mer meningsfullt arbete. Särskilt inom hälso- och sjukvårdssektorn finns det ett tydligt behov av automatisering - vårdpersonalens huvudsakliga uppgift är att fokusera på att ta hand om människors hälsa och att lägga så lite tid som möjligt på byråkrati som inte relaterar till patientarbete och extra registreringsarbete.