Den offentliga sjukvården står inför omedelbara finansiella utmaningar. I Sverige har inflationen och stigande räntor till exempel tvingat Karolinska sjukhuset att anpassa sin personalstyrka. Det är dags för alla att se över och sänka sina kostnader, men hur gör man det utan att kompromissa vårdens kvalitet? Och hur kan Axel hjälpa vårdorganisationer att spara pengar?

Automatisering och digitalisering medför reella fördelar och förbättringar för akutvårdstjänster. Förutom förbättrad patientupplevelse och optimerade arbetsflöden innebär de även värdefulla besparingar av både tid och resurser. Kan dessa fördelar även bidra till att skapa detaljerade rapporter som ytterligare förbättrar operationell effektivitet?

Automatisering på sjukhusets akutmottagningar medför betydande fördelar för både patienter och vårdpersonal. Dessa fördelar är dock inte begränsade till triage utan automatisering medför förbättringar även i de processer som följer den inledande bedömningen. I detta blogginlägg fortsätter jag mitt tidigare inläggom automatisering av incheckningsprocesserna på akutmottagningar, och här tittar vi mer ingående på hur automatisering kan effektivisera verksamheten och förbättra patientupplevelsen efter triage.

Akutmottagningar på sjukhus är ofta hektiska och kaotiska miljöer där patienter behöver snabb uppmärksamhet för en rad olika medicinska tillstånd. En av de mest kritiska delarna av akutvårdsprocessen är incheckningsprocessen, där patientens information samlas in, deras tillstånd bedöms och vården prioriteras baserat på hur brådskande behovet för vård är. Men incheckningsprocessen kan ta mycket tid, vilket leder till längre väntetider för patienter och ökad arbetsbelastning för sjukhuspersonalen. I detta blogginlägg kommer vi att resonera kring hur automatisering av incheckningsprocessen kan hjälpa akutmottagningar att förbättra både effektiviteten och patientupplevelsen.

I många länder står hälso- och sjukvårdsorganisationerna inför stora utmaningar på grund av problem i de nuvarande hälso- och sjukvårdssystemen. Ett exempel är Finland där det finns stora problem i helhetshanteringen av patientflöden, vilket är särskilt märkbart i akutsammanhang. Enligt statistik från det finska Institutet för hälsa och välfärd (THL) har akutbesök inom primär-och sekundärvården ökat med 10,1 procent och samtidigt har antalet långtidspatienter vid hälsocentralerna ökat med över 21 procent under åren 2019–2021. Problemen gäller horisontellt för hela vårdkedjan, från tillgång till primärvård till att hitta platser för fortsatt vård. 

Vet du vad datorer är bra på? Att räkna ut saker. Vet du vad optimering är? Ett matematiskt problem. 

Produktion av hälso- och sjukvårdstjänster kräver noggrann planering och ju större enhetsstorlekarna blir, desto större planeringsinsatser krävs. Vad krävs då för att producera effektiva sjukvårdstjänster? Enkelt uttryckt måste patienter och personal mötas på samma plats, och den här platsen måste erbjuda den utrustning och det material som krävs, oavsett om de är relaterade till diagnostik, vård eller medicinering.