I Sverige sker digitaliseringen av hälso- och sjukvården i ständigt ökande takt, och hanteringen av patientflöden är ett gemensamt behov bland regionernas prioriteringar. När hälsovårdsorganisationer moderniserar sina kärnsystem kan upphandlingsprocessen för patienthantering verka avskräckande. Vi har satt ihop en kort checklista som förenklar resan, och styr din organisation mot en lösning som inte bara ökar den operativa effektiviteten utan också avsevärt förbättrar patientupplevelsen.

Automatisering och digitalisering medför reella fördelar och förbättringar för akutvårdstjänster. Förutom förbättrad patientupplevelse och optimerade arbetsflöden innebär de även värdefulla besparingar av både tid och resurser. Kan dessa fördelar även bidra till att skapa detaljerade rapporter som ytterligare förbättrar operationell effektivitet?

Automatisering på sjukhusets akutmottagningar medför betydande fördelar för både patienter och vårdpersonal. Dessa fördelar är dock inte begränsade till triage utan automatisering medför förbättringar även i de processer som följer den inledande bedömningen. I detta blogginlägg fortsätter jag mitt tidigare inläggom automatisering av incheckningsprocesserna på akutmottagningar, och här tittar vi mer ingående på hur automatisering kan effektivisera verksamheten och förbättra patientupplevelsen efter triage.

Akutmottagningar på sjukhus är ofta hektiska och kaotiska miljöer där patienter behöver snabb uppmärksamhet för en rad olika medicinska tillstånd. En av de mest kritiska delarna av akutvårdsprocessen är incheckningsprocessen, där patientens information samlas in, deras tillstånd bedöms och vården prioriteras baserat på hur brådskande behovet för vård är. Men incheckningsprocessen kan ta mycket tid, vilket leder till längre väntetider för patienter och ökad arbetsbelastning för sjukhuspersonalen. I detta blogginlägg kommer vi att resonera kring hur automatisering av incheckningsprocessen kan hjälpa akutmottagningar att förbättra både effektiviteten och patientupplevelsen.

I många länder står hälso- och sjukvårdsorganisationerna inför stora utmaningar på grund av problem i de nuvarande hälso- och sjukvårdssystemen. Ett exempel är Finland där det finns stora problem i helhetshanteringen av patientflöden, vilket är särskilt märkbart i akutsammanhang. Enligt statistik från det finska Institutet för hälsa och välfärd (THL) har akutbesök inom primär-och sekundärvården ökat med 10,1 procent och samtidigt har antalet långtidspatienter vid hälsocentralerna ökat med över 21 procent under åren 2019–2021. Problemen gäller horisontellt för hela vårdkedjan, från tillgång till primärvård till att hitta platser för fortsatt vård. 

Nästan dagligen kan vi i olika medier läsa om misslyckade IT-projekt inom hälso- och sjukvården. Problemet är globalt. Men det är inte alltid leverantörer av mjukvarulösningar som bär skulden; en bidragande orsak kan vara att hälso- och sjukvårdsorganisationen inte alltid vet vad den köper.